Som reparationsmaterial
Om t.ex träbåten råkat ut för röta, så måste allt dåligt trä lokaliseras och avlägsnas. När detta är gjort måste sedan resterande trä vid reparationsstället torkas mycket noga, så att ingen fukt återstår då arbetet med epoxi börjar.
Borttaget trä ersätts med nytt torrt trä som limmas fast. Såväl reparationsstället som träbitarna skall fasas för att få så stora limytor som möjligt.
Om skadeställena inte är så stora utan endast i form av mindre rötfläckar skrapar man bort trät och ersätter detta med en epoxi – fillerblandning, eventuellt med tillsats av huggen eller mald glasfiber.
Skador på metall kräver ett väl rengjort underlag, fritt från oxidation (rost) och fett. För optimal vidhäftning beläggs den nyblästrade ytan med NM Stålprimer 270 innan reparationen görs.
Plastskador kan behöva lite olika förbehandlingar. Är det polyesterplast skall ytan slipas och avtvättas med aceton innan den beläggs med epoxi.
Fogning
Vid fogning är det en fördel att använda snedlaskar som limfogar i en konstruktion. De krafter som en limfog kan råka ut för, kan med snedlaskar fördelas ut över en större yta och därmed minskar risken för brottanvisning.
Fördelen att använda ett fyllande lim vid limfogning, som exempelvis NM Lim 250 eller NM Laminering 275 med tillsats av ett lämpligt fyllnadsmaterial, är att limmet kan fylla ut håligheter och ojämnheter i limfogen utan att fogens styrka minskar, så kallat “gap-filling”.
Ett fyllande lim ger även möjlighet att använda ett lågt presstryck som åstadkommes med häftklamrar och mindre tvingar, detta är tillräckligt för limfogen.
I limfogar i hörn bör man spackla upp hålkäl med hjälp av antingen limmet tillsatt med fyllnadsmaterial till spackelkonsistens, eller med ett för ändamålet avsett epoxispackel. Detta hålkäl ökar limfogens yta och ger samtidigt en stöttande och uppstyvande funktion. Är limmet för starkt tixotroperat kan detta inverka negativt på vätningen och därmed vidhäftningen.
Ytbehandling och limning i flera skikt
Då mer eller mindre all epoxi under härdning råkar ut för något som kallas karbonatisering, är det nödvändigt att avlägsna ett eventuellt karbonatskikt för att få god vidhäftning. Det kan dock vara svårt att avgöra om ett epoxiskikt är överdraget med en karbonathinna eller ej, den är nämligen inte synlig för blotta ögat. En god avslipning räcker, äldre ytor tvättas också med aceton. Karbonatiseringen är mycket temperaturberoende, låg temperatur och hög luftfuktighet ger en hög karbonatiseringsgrad och tvärtom. Så det är även av denna anledning viktigt att arbeta i temperaturer runt +20° C.
Vill Ni läsa mer om limning så kan Ni göra det här.
Ytbehandling
För maximal ytfinish och största möjliga yttäthet bör man applicera minst två lager epoxi, utan tillsatser av fyllnadsmedel eller liknande, som ytskikt. Vid behandlingen av trå kommer det första skiktet att tränga ned i trået och det andra skiktet lägger sig som ett ytskikt. För största ytsläthet skall man slipa noga innan och mellan varje lager epoxi som appliceras. För ytor som exponeras för väder och vind gäller att ytskiktet lamineras med glasfiberväv.
Håligheter och andra ojämnheter skall spacklas innan sista lagret ytepoxi appliceras. Om ytan skall målas med täckande färg, kan man här antingen använda ett färdigt epoxispackel som vårt NM Spackel 206 Lätt eller själv tillverka ett liknande spackel med hjälp av epoxilimmet och fyllnadsmaterial. Skall båten inte målas med täckande färg, får man lov att använda sig av ett genomskinligt fyllnadsmedel som tillsats till epoxin. Vanlig epoxi “kritar” utomhus och bör överlackeras.
Laminering
Det som krävs är ett lamineringsharts som kan väta den aktuella fibern. För epoxilaminat krävs det att fibern är ytbehandlad för epoxi. Vävarna skall alltid förvaras torrt och dammfritt. När de handhas bör plasthandskar användas för att fibrerna inte skall bli förorenade. Lamineringsharts väljs utifrån de förutsättningar som skall gälla vid lamineringen och för slutresultatet. Material och lufttemperatur bör vara så nära 20° C som möjligt. Luftens relativa fuktighet, vid öppen hantering, bör ligga mellan 40 och 55% för bästa resultat. Ett härdat laminat skall slipas före vidarebehandling.
För att jobba med epoxi krävs lite planering
Skall du laminera, så klipp först till de vävar som skall användas och lägg upp dem på ett strategiskt sätt. Blanda sedan ihop epoxi och härdare. Årtgången av epoxiplast är ungefär densamma som vävens vikt.
Mätta först underlaget med epoxi, lägg sedan på väven med fibrerna i önskad riktning. Tag en väl urtvättad (dvs den luddar inte längre) korthårig mohairroller och tryck ned väven så att epoxin väter igenom. Behövs det påförs mer epoxi. Ett bra laminat skall inte ge ett blankt uttryck. Skall ytterligare vävlager påföras lägger man på en väv ovanpå, rollar, påför mer epoxi, rollar osv. Så fortsätter man till önskat antal lager har erhållits.
Lägg inte på för mycket material, då det är enklare att lägga till än att ta bort.
Att planera sitt arbete är A och O. Epoxiplast är en produkt som bildas av att härdare och epoxi reagerar med varandra. Denna reaktion utvecklar värme som accelererar reaktionen ytterligare. Är blandningen klar och funderingar börjar dyka upp i det läget, ja då är förmodligen den blandingen bränd. Ställ burken på ett ställe där den kan bli varm utan att störa något annat. Temperaturen i en sådan burk kan i vissa fall bli långt över 100° C.